NÅ, Europeiska unionens lagstiftning om registrering, utvärdering och godkännande av kemikalier, har kommit till ett stadium i sin långa implementering där den orsakar nästan lika mycket kontrovers som när den infördes för nio år sedan.
Bland många industrisektorer skapar det nya spänningar, inte bara bland kemikalieproducenter som beläggningstillverkare och deras råvaruleverantörer utan även bland nedströmsbeläggningar och andra kemikalieanvändare som också omfattas av REACH-förordningen.
Som ett resultat av detta riskerar huvudmålen för REACH – spridning av säkerhetsinformation om kemikaliers säkerhet i leveranskedjor och utfasning av de farligaste kemikalierna – att äventyras.
För det första kommer tusentals små och medelstora företag, många av dem involverade i produktion, distribution och användning av beläggningar, under de kommande två åren att brottas med komplexiteten i att utarbeta säkerhetsprofiler för många kemikalier i låg volym. I mitten av-2018 kommer den sista delen – i intervallet 1~100 ton – av de cirka 30,000 kemikalier som omfattas av REACH att behöva registreras.
Många av dessa små företag saknar kunskap och erfarenhet av att hantera den mängd data som krävs för att skapa registreringsunderlag. På grund av de ekonomiska och mänskliga resurser som krävs för att sätta samman säkerhetsprofiler kan många små och medelstora företag besluta att inte registrera sina specialkemikalier, vilket leder till eventuell brist på nyckelkomponenter i beläggningsformuleringar. Vissa branschorganisationer med ett stort antal SMF-medlemmar, som inte bara tillverkar beläggningar eller deras ingredienser utan också beläggningsanvändare, har efterlyst en lättnad av den administrativa bördan av REACH för små företag.
Även om registreringsprocessen under registreringen nu är över hälften avklarad, vill företrädare för små och medelstora företag en uppmjukning av säkerhetsdatakraven för kemikalier inom intervallet 1~100 ton. Detta skulle innebära att uppgiftsskyldigheten för kemikalier i tranchen skulle vara mindre strikta än för högre volymkemikalier som redan har registrerats.
EU-kommissionen, den Brysselbaserade EU-verkställande direktören med ansvar för att lägga fram ny lagstiftning och ändringar av befintliga lagar för godkännande av EU-parlamentet och regeringarna i EU:s 28 medlemsländer, har indikerat sin villighet att hjälpa små och medelstora företag som kämpar för att följa REACH. Miljöaktivister och icke-statliga organisationer som kampanjar i hälso- och säkerhetsfrågor motsätter sig alla uppmjukningar av restriktioner för farliga kemikalier med hög risk.
När det gäller en nyckelaspekt av REACH – godkännandet av farliga kemikalier att stanna på EU-marknaden – delas deras missnöje av producenter av kemikalier och deras råvaror. Tillståndsprocessen ses som kärnan i REACH eftersom dess syfte är att ta bort de farligaste kemikalierna från marknaden. I processen, som för närvarande tillämpas av Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA), som ansvarar för att administrera REACH, och Europeiska kommissionen, den slutliga beslutsfattaren om godkännanden, kategoriseras kemikalier först som ämnen med mycket hög oro (SVHC) för att bli kandidater för tillstånd. När de väl finns på kandidatlistan måste deras producenter eller distributörer ansöka om deras tillstånd annars riskerar ämnena att förbjudas. De allra flesta SVHC:er klassas som cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska (CMR). De som ansöker om tillstånd måste tillhandahålla bevis för att riskerna med exponering för deras kemikalier kontrolleras på ett adekvat sätt eller att de sociala och ekonomiska fördelarna med att de stannar kvar på marknaden överväger dessa risker.
Tillstånd ges endast för specifika användningar av kemikalier, som måste ersättas när säkrare och adekvata alternativ har utvecklats. Hittills av cirka 170 SVHC:er hade färre än 10 specifika användningar av sju kemikalier godkänts i slutet av förra året av Europeiska kommissionen efter att ha slutfört det långa förfarandet. "Om inte godkännandet implementeras korrekt kommer REACH inte att uppfylla sitt mål att ta bort kemikalier som är skadliga för människor och miljön från marknaden", kommenterade Tatiana Santos, ledande policykontor för kemikalier vid European Environmental Bureau, en Brysselbaserad NGO. , på den långsamma takten i processen. EU-kommissionen lade förra året fram förslag för att effektivisera förfarandet, inklusive att lätta på datakraven i tillståndsansökningar och ge större vikt åt de socioekonomiska fördelarna med att SVHC-produkter stannar på marknaden.
Flytten om socioekonomiska fördelar var "ett försök att styra REACH bort från att reglera kemikalier baserat på deras inneboende egenskaper och mot reglering baserad på andra typer av problem, främst ekonomiska", säger ChemSec, en icke-statlig organisation med svenskt huvudkontor. "Detta (rationalisering) kan ha oavsiktliga och kontraproduktiva effekter på industrins ansträngningar att investera i nya grönare kemiska produkter som substitut", hävdade en investeringsgrupp, ledd av Impax Asset Management, London. ECHA utlöste raseri i den europeiska beläggningssektorn när man förra året stödde godkännandet av en rad industriella beläggningar för användning av blysulfokromatgult pigment (PY.34) och blykromatmolybdatsulfatrött (PR.104), båda klassade som carcinogen. Ansökan gjordes av Dominion Color Corporation (DCC) i Kanada, som i sin inlaga hävdade att blyfria alternativ under 30 år inte hade kunnat ersätta PY.34 och PR.104 eftersom deras prestanda "helt enkelt inte var tillräckligt bra" medan deras extra kostnad gör dem "ännu mer otillfredsställande". Echas beslut har ännu inte godkänts av kommissionen, som förväntas gå ner till förmån för det tidigt i år.
Byråns rekommendation om ett 12-års auktorisation har upprört beläggningsföreningar och tillverkare eftersom branschen i fyra år har strävat efter frivilliga förbud mot användning av blypigment med företag som AkzoNobel, BASF och Jotun marknadsföringsalternativ. British Coatings Federation (BCF) varnade för att EU-godkännandet av blykromatfärger skulle upprätthålla en global handel med blykromatpigment, inklusive i länder med svaga regler. "Vi anser att EU bör ta ledningen i den här frågan och genomdriva ett förbud mot användning av blykromater i färger", sade BCF i ett uttalande. Svenska färg- och tryckfärgsmakarnas förening (SVEFF) var ännu mer rättfram. "Det borde vara en självklarhet att hålla blykromater borta från EU-marknaden, samt att fasa ut dem i Kanada och andra länder där de fortfarande är tillåtna", heter det i en gemensam deklaration med en svensk naturskyddsgrupp (SSNC). ).
Under tiden har ett 40-tal europeiska och nationella sammanslutningar i efterföljande led, främst representerande sektorer inom ingenjörs- och metallbearbetning, många av dem stora användare av beläggningar, kampanjat för stora förändringar i regulatoriska kontroller av kemikalier som används i deras produktionsanläggningar. Istället för att vara skyldiga att tillämpa REACH-skyddsnivåer vill de kunna följa mindre betungande EU-omfattande yrkesexponeringsgränser (OELs). Experter tror att kampanjen inte kommer att uppnå mycket eftersom många OEL är föråldrade och begränsade i sin omfattning. Icke desto mindre understryker initiativet hur mycket missnöje med REACH har sträckt sig nedåt i leveranskedjan.
